Press Comments


Hallandsposten, 01.12.2000

Halländskt kulturlandskap under EU-lupp

from Niklas Eklöf

Inom kort ska Hallandsås fornlämningsrika nordsluttning granskades inom ramen för ett EU-projekt. Biologer, arkeologer och personal från landsantikvarieämbetet vill kartlägga kulturlandskapets skiftningar under de senaste 3 000 åren.

- Istället för att inrikta sig på enstaka fynd tar vi ett helhetsgrepp, säger projektledare Erik Rosengren.

Det EU-finansierade kulturlandskapsprojekt, som inom kort inleds på åsens nordsluttning mellan Hasslöv och Dömestorp, är i själva verket en jakt på svunnen historia.

Genom att undersöka hur marken har brukats under 3 000 år får man även en bild av de människor som har levt där.

Landskapet speglar den mänskliga historien, och för de sydhallänningar som letar efter sina rötter kan det här bli verkligt intressant, säger Rosengren.

Många viktiga fynd

Redan nu känner man till åtskilliga fynd som kan hjälpa forskarna på traven. Till dessa hör fornfynd som gravar och skålgropsstenar (en sorts hällristning), stora arealer fossilt odlingslandskap och åkerterrasser, fångstgropar, lämningar efter äldre kommunikationsleder samt husgrunder.

Även sentida fynd som lämningarna från 40-talets gengaskolfabrik kommer att inbegripas i faktaunderlaget.

Till skillnad från många av sina kollegor väljer forskarna dock inte att specialstudera enstaka fynd.

Pilotprojekt

Det här är ett pilotprojekt eftersom vi i stället gör en större undersökning av natur och kultur inom ett bestämt område. Det är ett oerhört brett arbete med många pusselbitar, säger arkeolog Lennart Carlie.

Samtidigt som arkeologerna gräver i jorden kommer Krister Larsson, biolog, att granska Linnélärjungen Pehr Osbecks beskrivning av landskapet och C A Ehrensvärds människoteckningar, båda från slutet av 1700-talet.

Lär sig mer om bygd

Förhoppningsvis kan man lära sig mer om övergången från fattigbygd till en av landets bördigaste regioner. Speciellt intressant är terrassodlingarna längs med åssluttningen. När man märkte att jorden på sluttningarna var mer bördig än den på slättlandet flyttades odlingarna efter hand. Det man kan se spår efter än idag, säger Krister Larsson.

Efter tre års studier är det tänkt att projektet ska mynna ut i en populärvetenskaplig rapport, informationsskyltar som ska placeras ut i landskapet samt seminarier där allmänheten lär sig mer om sin bygd.

Stor turistattraktion

Många som bor i närheten säger säkert "men det är väl ingenting att skriva om", eftersom de har levt med detta i hela sitt liv. Jag hoppas att den här undersökningen kan ge en bild av områdets historia som både fascinerar lokalbefolkningen och attraherar långväga gäster, säger Erik Rosengren.

För Laholms kommun kan det här bli ytterligare en stor turistattraktion, vägg i vägg med Lugnarohögen.

Att EU beviljade bidrag (700 000 kronor) till projektet ser jag som en riktig högvinst, och förhoppningsvis kommer det att betyda mycket för laholmarna, säger kultursekreterare Therese Ehrenborg.


Glada projekterare. Krister Larsson, biolog, Lennart Carlie, arkeolog, och Erik Rosengren landsantikvarieämbetet, ser fram mot att påbörja projektarbetet före årsskiftet. "Vi ser projektet som en plattform för att söka ytterligare EU-pengar till nya projekt framöver", säger Rosengren.

Photo: Niklas Eklöf


 

This document has been printed from http://www.pcl-eu.de/

© 2003 Pathways to Cultural Landscapes

With the support of the Culture 2000 programme of the European Union